but alas i cannot swim
det är svårt att inte ångra sig. särskillt nu. jag kanske visst det hade klarat det. det är så himla nära, för nära. och alldeles för långt borta. åh klicheer. ah jag vet inte. den här satans framtidsångesten äter upp mig inneifrån. vrider sig till illamående och det är sannerligen inga vackra ord i mitt huvud. jag hade så himla gära velat klara av det, rycka upp mig själv precis så hårt som jag aldrig gjorde. stå där som en av dem. men då hade det väl bara varit en annan form av rädsla för vad som komma skall. eller inte kommer. äsch, det snurrar för fort nu.
Kommentarer
Postat av: Li
Det hjälper inte att ta studenten, man vet fortfarande inte vad man ska göra sen. Om det är någon tröst.
Och sjukt söt bild på dig med hjärtat! Och den på Johanna från skogen... jag vill ha dem :) Och Samuel ser snäll ut, säg åt honom att det är bäst att han ÄR så snäll, annars bits jag.
Trackback
