sakta men säkert
Om jag räknat rätt på alla fingrar nu så är jag snart back on track så att säga med mina skoluppgifter! Det är ju inte alls så svårt som jag intalar mig alla de där gångerna då jag sjukter upp och skjuter upp. Till och med de två muntliga framträdandena satte jag ju i krysset så att säga. Life is good just nu.
Skulle dock vilja ta en fika med Emmanuela snarast, är du kvar här på min lilla bloggis måntro?
Nu blir det världens godaste hemmabakade citronpaj som finns kvar sen mammans födelsedag igår. Alltså, jag äter aldirg det om jag fikar ute, har aldrig blivit sugen på det, men GOSH vad god den var om jag får säga det själv, och det får jag! Här borde det varit en bild på den va? mm misstänkte det. Ses i himmelriket!
The X- Files
Jag sitter med svenskaboken framför mig, kollegieblocket bredvid mig på ena sida, på den andra ligger en plastficka full med papper och en planering. Jag ska skriva en sida om Jiddisch. Lätt som en plätt egentligen, men jag göra precis allt annat, varför är det så himla svårt att komma igång och skriva någonting? Det var likadant igår när jag skulle göra en Kultur&idéhistoria uppgift som jag skjutit upp, samuel hjälpte mig att börja sen var den klar på mindre än en timma, men att skriva den där allra första meningen är så himla svårt.
Idag har vi börjat på en ny serie, Mordkommissionen tog slut för ett tag sen och det blev inte lätt att välja en ny, vi försökte med Six feet under som ju är en gammal favorit från min sida men samuel kom inte in i det, han vill hela tiden se på The Wire men jag vill inte och vet egentligen inte varför. Lite för att han redan sett den, lite för att det var många säsonger typ fem lite för att jag inte känner för det bara. Hur som helst så föll lotten till slut på Arkiv X (det är ju bara nio säsonger där....) Och det är så himla bra!
Dessutom har jag velat se den i ca 100 år sedan Li berättade att hennes hotmail stod för Mulder loves Scully (eller?) plus att jag sett något avsnitt när jag var liten och egentligen inte riktigt fick titta och det kändes så himla häftigt. Hehe.
Då ger jag upp listan också då.
Idag hade jag romanredovisning i skolan, Maken av Gun-Britt Sundström. Man skulle fylla i ett papper med bra & dåligt & tänk på till nästa gång till och det var två stycken som tyckte att till nästa gång skulle jag skriva snyggare/tydligare på talvan, det tyckte jag var roligt. Det är nog min bästa bok när jag tänker efter, kan hända att jag glömt någon annan fin men kan verkligen inte komma på vilken det annars skulle vara. Egentligen borde jag plugga kultur- och idéhistoria nu men det går väldigt trögt där.
När jag kom hem strax innan tio var Samuel kvar hemma och vi la oss i sängen igen och sen sov vi i säkert två och en halv timma, båda katterna sov med oss och det var det absolut mysigaste denär veckan.
nepp, medeltiden kallar.
Dag 20
Den här månaden
Det finns väl egentligen inte så supermycket att säga om mars för min del, jag önskar att den kunde gå riktigt fort så det fick bli vår. Malin fyller år men ska inte fira denna månaden. Visserligen så kommer Jeff och hälsar på i helgen så, han och Samuel och jag och Malin ska ha en helkväll på lördag, det blir nog festligt! Annars är det bara en jäkla massa pluggande och tråkiga måsten hela tiden, det känns så himla tråkigt att inte ha något att se fram emot och längta till som jag ska göra. Just nu är det ju bara typ "sommarlov" och då känns det som jag ju måste försöka jobba ändå. gah, hoppas jag vinner pengar utan att köpa en lott så man kunde resa någonstans. Jag vill till London i sommar, eller barcelona i vår. Ain't gonna happen som man säger i amerikat.
hittade den här utsökta bilden i arkivet, ehe.
Dag 19
Detta ångrar jag
Mja, mycket skräp har jag hunnit med i mina dagar som jag kanske ångrar mer eller mindre, men som Malin sa till mig bara förra veckan, Jag ångrar hellre sånt jag gjort än sånt jag inte gjort.
Men ändå får jag säga, att en av de större saker jag ångrar, är att jag slutade rida där någon gång under ettan i gymnasiet. Jag minns fortfarande varför jag gjorde det och på sätt och vis var det väl ett klokt beslut, men nu är det så att det så himla svårt att börja igen. Att ta sig den tiden som det faktiskt tar, att orka, att ta det steget och inte bara en gång, de är fasen skitjobbigt. Och jag gör det därför heller inte. Jag red en termin på ridskola för något år sedan men det var inget bra, kändes som min ridning gick på fel håll där. Dessutom är det så jävulskt dyrt att rida lektion nuförtiden? whats up med det liksom? Jag var kanske inte så himla duktig på att rida, jag har inte ridit hela mitt liv sen jag lärde mig gå men jag var åtminståne inte dålig och nu när jag ska rida känner jag mig nervös och tafatt och som att jag skulle behöva hjälp. Dvs ännu en faktor till att jag inte kommer igång. Och detta känns så himla tråkigt, för jag älskar ju att rida! Egentligen. Så det är alltså något jag ångrar på riktigt riktigt.
Och en sak som jag ofta ångrar är att jag lyssnar på säkerts, allt som var ditt. Ungefär varannan gång jag lyssnar på den ångrar jag att jag gör det. Jag älskar Annika Norlin för att hon skrivit den låten, men ibland blir jag så ledsen av den.
Ibland ångrar jag att jag bloggar, eftersom det är det mest meningslösa jag gör. På bloglovin står det att jag har 10 som följer mig, dvs två som slutat göra det, men jag undrar om de andra ens läser alls heller. Märks i vilket fall inte.
Ibland ångrar jag att jag bloggar, eftersom det är det mest meningslösa jag gör. På bloglovin står det att jag har 10 som följer mig, dvs två som slutat göra det, men jag undrar om de andra ens läser alls heller. Märks i vilket fall inte.
hehe.
Dag 14
Vad hade jag på mig idag?
Skor: Nilson
Tights: Gina
Blommig klänning: gammal som jag typ fått/snott av hannah och råkat missfärga rosa
Svart kofta: bikbok
Rutig Kappa: Att, från Åhlens
Hår: starkt behov av färgning
Jajemen, pojkvänssamuel har kommit hem med sin kamera och då blir det såhär fina
outfittor. Såhär såg jag i varje fall ut när vi skulle åka till Malmö för att kika på Evas
nya lägenhet som för övrigt var superfin. Sen åt vi på restaurang men det var faktiskt
inte den bäta mat jag ätit.
Det bästa som finns är att Samuel är hemma från Bydalen igen.
Föresten så har vi ju dag 18 min favoritfödelsedag men någon sådan har jag nog inte
den hoppar vi verkligen över.
Hej vad det går! XX
