oublieuse

god jul kanske.

ska åka tåg i 16 h idag. snart. har alldeles för mycket att bära. pappa gav mig två gamla gröna kånken igår, (fast jag tog bara den ena) så nu är jag matcharn forever. ser antagligen asdumt ut.

jag drömmer otäcka mardrömmar om att jag vaknar från mardrömmar och inte kan prata, fast att det behövs i allra högsta grad.

sluta välja mig som personen att prata med,att fråga, snälla, sådant är jag för blödig för. det kryper i mig av det. åh ditt kryptiska jävla pretto ida.

(-eh...eh, näe hon, hon bor inte här längre..)

hejdåiallfall.

idag gick jag inte upp på riktigt fören kvart i fyra. och då var min huvudvärk inte nådig.
jag har städat mitt rum(tro det eller ej) det är alltid lika spännande, jag brukar nämligen aldrig städa sådär riktigt på djupet. i september hittade jag ett par strumpbyxor som jag vet användes sist siesta 07! (jag har städat  sen i september. Iallafall en gång) under en miljard papper och kläder som täckte, ja täckte man såg det inte, golvet hittade jag (ett litet urval bara) fem systemetplastpåsar, åtta böcker, sex skivor och nio pennor. mitt glasögonfodral kom också fram, det har varit borta säkert sen i mars. Jag är dock fortfarande av med min BDtröja, och vinglaset står kvar i bokhyllan kom jag på nu. Okej ska inte ljuga, jag började städa lite iförgår, tog tvätten, eller den svarta iallfall, dvs nästan all, då kom S strumpa fram, den fick också tvättas. Jag behöver dock fortfarande städa mitt nattduksbord, min byrå och kanske bokhylla. och under min säng. Det var väldigt länge sen jag slutade att städa genom att putta in saker där, men det var nog ännu längre sen jag rensade där under.
okej, det låter som om jag har världens äckligaste rum, så illa är det nog inte?  Iallfall, det är inte så att jag inte tycker om att ha det städat, för det gör jag. Bara inte så mycket att jag vill göra det själv. dessutom hittar jag (ganska) bra i min röra. Men å andra sidan så är det inte så farligt när man väl gör det.

satan jag har inte skrivit klart min fototext, det får jag väl göra nu. Kul.

nu har jag läst ut penetrering.
bara namnet borde kanske avskräckt mig, (nu handlar den inte avsevärt mycket om just detta, men iallafall)
jag må vara en aning äckelmagad och pryd, men den boken innehåller osmakligt detaljerade beskrivningar av det mesta  med lite för jämna mellanrum. Det låter som det är något tarvligt tantsnusk jag läst nu, men så är inte fallet. jag kan inte svänga mig med pretentiösa uttryck så jag avstår från att recensera bokhelvetet här.
läs den om du vill. annars kan du läsa jag jag jag, också av unni drougge, den är bra.

annars har jag fotograferat klart min mammas häst idag, rent fototekninskt är nog bilderna inte speciellt bra alls, men jag tror jag lyckats fånga känslan jag var ute efter. Vill dock ha lite hjälp, så H, om jag lägger upp några bilder här, skulle du vilja vara vänlig att komma med synpunkter, du som kan både foto & hästar?

till att börja med så skulle jag hämta ut min jacka idag, men nej. Kära naturkompaniet tyckte att vi skulle betala för den en gång till, nu när vi skulle hämta ut den, efter att vi redan betalt när vi beställde den, vilket vi hade kontoutdrag på. jävla cp.
Ni får ringa dem på måndag så att de betalar för annars kan jag inte lämna ut paketet
tack.
dessutom så är min "nya" tröja förstörd, spetströjan, efter första tvätten ser den nu ut som fan.
plus, att någon jävel köpte min biljett till åre så att jag måste åka i 12 h istället för 8. Men det kan jag väl leva med.

ovanpå detdär,
så skrev jag ut min pröningsbeskrivning igår. fick lite ont i magen när jag insåg hur ofantligt mycket jag skulle göra, och dessutom måste skriva om nationella provet. kul. tack.
idag när jag läste igenom första uppgiften som var med, (läsa fröken julie av strindberg och skriva en uppsats) upptäckte jag att denna skulle vara inskickad senast fredag v.49.
dvs i fredags, förra veckan.
vilket jag inte hade någon som helst aning om då jag inte sett mailet fören i onsdags, då jag inte ens kunde öppna bilagan. (har inte vågat logga in på pednet av rädlsa för hatmail från nettan ang frånvaro)
detta betyder alltså förmodligen att jag inte kommer kunna göra prövningen och därför fortfarande har ig i svenska B, vilket känns förjävligt. eftersom man var tvungen att ha minst godkänt i de två första delarna på prövningen för att få fortsätta.
jag orkar inte.
jag orkar inte
jag orkar inte
jag orkar inte
jag orkar inte.





vad är det man säger? Fan livet.
åh.
jag
orkar
inte.

söndag, och jag har en ganska stor klump i magen. näst sista veckan, och jag är långt ifrån där jag trodde jag skulle vara nu, jag trodde att jag skulle ha fixat allt, allt det gamla. oh det är ju inte så. dessutom har jag bett jeanette att få berätta hur det ligger till, och det vill jag inte göra, det skrämmer mig. som in i helvete. för jag måstemåste nog ta ett beslut nu, jag har sagt det förut jag vet, men då har jag ju inte gjrt det, på riktigt. jag är så jävla körd. jag vet ju om det. men jag vågar inte erkänna det för någon annan. åh, skitsamma.

i fredags var jag iallafall i skolan för första gången aslänge. hade min första riktiga lektion på vad som är nästan lika länge som ett sommarlov, det är ju cp. Sen gick jag i stan med atk, vi åt och pratade, pratadepratadepratade, som vanligt, som det ska, som det var. hon är så fin. det kändes så bra. sen skulle jag plötsligt med till helisngborg med H & E, vi skulle gå på bio; vi hyrde istlletfem filmer. Jag fick välja en av dem. jag fick sitta och titta själv eftersom de (såklart som vanligt ) somnade,och fick inte ens se den jag valde.

jag har fått ännu en stor kartong med köksgrejer, och en verktygslåda. pappa ser till att jag har så jag klarar mig när jag flyttar hemifrån minsan,

imorgon ska jag till Å och sova i lund, då ska vi se leon. om inte H glömmer den. finns inte ord för hur besviken jag blir då. och så måste jag tydlligen fotografera en massa jävla statyer, vafan e grejen? "är det någon mer än jag som känner att denhär skolan tagit död på fotointresset?" ja anton ja, JAG!!!!!! JAG KÄNNER DET! vi får fan akdirg göra något roligt. åh vill inte gå i skolan. imorgon ska jag berätta för jeanette att det känns som jag gett upp. sen måste jag säkert gå ett år extra i skolan. dethär tar död på mig. Jag undrar varför jag är så förbannat förtvivlat jävla kiss misslyckad. fa ta er. ni är fittor allihopa.
och så ska jag tvinga sj att boak om min hembiljett från skellefteå, till åre och hitta en biljett hem. vilket väl betyder att jag måste fira jävla nyår iallafall. vi som skulle sitta hemma och låssas att det inte var nyår. vilket väl betyder att jag väl måste köpa nya jävla kläder, är det någon som tror jag är gjord av pengar eller?! jävla skit. inte ska vi ha någon gran iheller. fast vad skulle det tjänat till. ska ju inte fira jul hemma med alla i sillan, för första gången på 18 jävla år. (det vill säga hela mitt lilla liv) kul. klart att jag fattar att hon inte vill ha det så. men det känns som jävla fan. kan väl skita i julen helt och hållet.
och jag vill inte höra om hur det var första gången mamma var tillmötesgående och inte verkade arg, jag vill inte. jag vill inte höra om allt detdär. jag vet väl också att det var 25 år. jag vet väl också allt detdär. fan alltså. fan. jag vill låssas att det inte händer. jag vill inte var stor och ta det bra. vad hände med när du är ett så känsligt barn? vafan hände med det?

vadfan håller jag på med?
(och hur mycket ska vi slå vad om att jag glömmer den jävla skittelefonen imorgon då jag tydligen börjar 20 över 8. )
fan. fan alltså.

herregud ida.
HERREGUD IDA



kanske har du rätt å,
men jag gjorde ju allt det där en gång. på alla vis jag kunde, och vad hände? vad kom ut av det? ingenting.
ingenting.
ingenting.

(kanske ljög jag litelite om vad det handlade om också. men mest inte, förlåt för det)

det bara fortsätter.
jag gick faktiskt ända fram till busshållplatsen och ställde mig.

det bara fortsätter.
fortsätter.

kryssandes mellan vattenpölar i tygskor och en alldeles färgglad mössa. Händer i vantar så att den andra knappt känns, Men vad hjälper det, man blir ändå blöt om fötterna, och kall i ansiktet.

om man inte har så värst mycket tid, så vill man ta tillvara på den, göra det mesta utav den. Ändå blir det en massa sittandes, stirrandes, betraktandes, tittandes, ljudlöst.
(men jag vet vilken bild som etsat sig fast, som jag ser om jag stänger mina ögon)

när du håller mig så nära som det någonsin går att komma. så är det ledsamt också. och jag kan hata mina tankar.
och jag kan hata min hals, som sätter stopp för det mesta.

är du ledsen? nej det är jag väl inte.
inte nu heller, men snart antagligen förmodligen. för nu ska jag sova. även om jag kan, så sover jag hellre i skift. och lyssnar. och vet.

100 mil.
ett hundra mil. det är en sådan sträcka men skojar om.

jag kan inte skriva, men jag förstår, och det var väl egentligen det som var meningen.