vi får rabatt på ölen. vi måste köpa mer.
seriöst.
"jag tänker fan inte gå. det kommer ta typ 20 minuter. jag tänker fan inte gå. vi ska ta taxi. nu ringer jag en taxi"
och jag smsade min pojkvän att
"Grejen med hemmafester är att folk blir så fulla att de måste antingen spy eller ligga med varandra. Så de tar slut så fort."
han är inte så världsvan.
jag klär i din andedräkt
vad är det här
vad är det här
vad är det här
vad är det här
åh just det. du har åkt hem, långtlångt bort.
det är den där känslan som jag så ofta har när du inte är här. som jag inte ens vet om den har med dig att göra ens.
men som jag aldrig vaknar med bredvid dig.
det är den där känslan som får mig att så fort jag vaknat börjar sjunga sånger i mitt huvud och desperat hitta på fortsättningar på drömmarna som jag inte ens tyckte var speciellt trevliga, bara för att slippa känna efter hur jag mår. slippa känna efter och inse att det känns meningslöst hopplöst panikartat onödigt.
jag vet ju att nu när du åkt är det enda jag får av dig några sms och telefonsamtal som ideligen bryts. dom säger att vi pratar mycket med varnadra. men jag är ju kär. hur ska det nånsin kunna räcka. jag behöver så mycket mer. dom säger, nu är det ju bara två månader tills han flyttar. ja, men vet ni hur lång tid två månader är. de kanske kan tyckas gå snabbt men vet ni hur långsamt de går när man saknar någon.
och genomskinlig grå
blir jag
utan dina andetag
så fort jag bara har din röst genom telefonen så går du på något plågsamt skrämmande vis tillbaks till att bli den där personen som jag visserligen är kärkärkär i men som jag kanske inte riktigt känner och som kanske inte riktigt vill ha mig så nära som jag vill. jag vet att du gör ditt bästa och att detta bara är i mitt huvud, tankar känns skär som bitar av glas. du vet hur jag är. och jag vet ju vem du egentligen är. kom gör mig lugn.
jag kommer aldrig tillräckligt nära såhär.
ajaj stackars armen (!!!!!?)
inte så kul VA.
det är roligare att läsa bloggar än att skriva dem.
kryddpojken
jag tittar på de sämsta tvprogrammen jag kan hitta för att försöka fördriva tiden. som jag inte alls vet vad jag ska fylla med. en återkommande halv upprördhet över att kastanjen ligger i den blå kavajfickan som hänger i ett annat hem.
vi är bäst och vi vinner
såklart, ingen tvekan om det.
om du hade frågat,
varför gråter du?
hade jag svarat
för du kommer inte vara här när jag ska somna ikväll
du kommer inte vara här när jag vaknar imorgon
du kommer inte stanna kvar om jag ber dig
för att minuterna går och går och går och går den lilla tiden som i har kvar nu försvnner så fort och vi sitter bara tysta.
det är svårt att förklara tomheten som att jag inte vet vad jag ska göra eller tänka eller prata om. jag blir bara sittandes med en konstiga känsla i mig och en ovilja att prata med de som tilltalar mig och ändå vill jag inte vara ensam. en tomhet i huvudet?
förstår du hur jag menar, vilken slags åh jag saknar dig - känsla det är jag har? känner du det?
fast å andra sidan hade du en hel lista på saker att göra och kommer hem till det som är hemma för dig och till alla dem som du saknat, så det förståss, det gör du ju inte.
"move to trash"
lite bra.
men det som är bra, är riktigt bra.
plus minus noll
+ tim boundar med mig på facebook-chatten
+ jag håller på att få en vänliknande sak
+ tanten i cafeterian vet precis vad åke vill ha
- vår vikarie är fortfarande lagom creepy
- jag hinner inte hämta kläder inför berlin
- jag har skoskav
- jag hinner inte handla lite behövligheter
tut?
can i sleep under your skin? come on let me in, don't make me wait
det är svårt
och varför tycks precis alla skoluppgifter jag får så omöjliga och ouppnåliga? som att det är ett skämt att de ber mig göra dem. menar de allvar, tänker jag. det gör mig alldeles tom, och matt. det kommer ingenting, ingenting.
det är den sjunde oktober och jag förstår inte vart tiden tar vägen. ibland känns det som om det är någon som lurar mig på den. men det är väl jag själv, av att inte göra någonting egentligen. åh jag vet inte jag har svårt att hålla humöret uppe jag måste anstränga mig för att inte sluta in mig i någon ledsenhet jag vågar knappt röra vid den jag är ju inte ensam.
saker som gör mig glad en måndagsförmiddag i oktober:
i'm burnig inside to tuch you baby!
de diskuterade ifall det var kristen moral att försöka motverka HIV genom "inget sex före äktenskapet" eller om det bara var till för att hjälpa människor på p3. kan man ju fråga sig.
(känner att jag dissar religion kanske för ofta här?)
såg cry baby med åke & mia.
BDdate
såg emma och jag igår, den var bara en timma lång och det tyckte vi var lite kort, det blev lite väl mycket spela bd och filma henrik eller något annat..typ blommor (väldigt bd kändes det) nejmen den var fin. det var fint. men det kunde varit mer. fat det var ju fint att man fick någonting alls. det är någonting med broder daniels intron allstå, det känns enda ner i magen, mm.
vi förstod dock inte varför de envisades med att filma bds absolut fulaste fanz på konserten, det fins ju snygga BDpoppare?
nu har det sista kommit från BD, nu är det över. det finns ingen tid för oss mer.
(tack firefox för att blogg.se fungerar som det ska)